Stadsmissionens matcentraler – årsrapport 2022

I spåren av pandemin och till följd av inflation och skenande priser på bland annat mat har allt fler människor som inte tidigare behövt hjälp sökt sig till Stadsmissionen för stöd. Det är människor som ofta har en inkomst men vars lön inte längre räcker till både mat och hyra. Det är pensionären som tvingas välja mellan att köpa mat eller betala räkningar. Det är föräldern som avstår från att äta middag för att barnen inte ska behöva somna hungriga.

Varje år presenterar Institutet för språk och folkminnen (Isof) sin Nyordslista. Ord som fått genomslag under året, och beskriver aktuella företeelser och skeenden i vårt samhälle. 2022 var Matfattigdom ett av dessa ord. Mattfattigdom är naturligtvis en ekonomisk fråga, att man tvingas prioritera bort mat eller välja billig, ofta näringsfattig mat. Men även andra aspekter spelar in, exempelvis att sakna eller uteslutas från ett socialt sammanhang kring en måltid.

En kraftig ökning

Under året som gick har Stadsmissionens matcentraler expanderat kraftigt. Vi har ökat mängden mat vi förmedlat med nästan 70% under 2022, och ändå ser vi att behovet är så mycket större. Stadsmissionens matcentraler rustar för att hantera ännu större volymer och lindra situationen för ännu fler människor.

Genom att vara en naturlig del i livsmedelskedjan kan vi ta hand om överskott och omfördela mat från alla led i varuflödet när det uppstår, inte bara rädda det som riskerar slängas den sista dagen på produktens bäst före-datum.

Ordet Matfattigdom lanserades av Sveriges Stadsmissioner i Fattigdomsrapporten 2019. Därför är jag tacksam att resten av Sverige nu – snart fyra år efter det att vi lanseradebegreppet – har fått upp ögonen för Matfattigdom. Både som ord och som samhällsutmaning.

Jonas Wihsltrand, generalsekreterare
Sveriges Stadsmissioner