Inga barn får diskrimineras
Det är nu två år sedan FN:s barnkonvention blev lag i Sverige. Trots detta brister fortfarande skyddet för barn i många svenska kommuner, särskilt för de barn som lever utan uppehållstillstånd. Många kommuner saknar både kunskap om alla barns rättigheter, och en vilja att förbättra situationen för just dessa barn. Samtidigt höjs politiska röster för att ytterligare strama åt rättigheter för att öka återvändandet.
Det finns barn i Sverige som inte vet var de ska sova på natten. Barn som inte vet vart de ska ta vägen efter skolan och som inte har någonstans att vila när de är sjuka. Det finns barn som uppvisar självskadebeteende eller har särskilda behov, men som inte får den vård de har rätt till då de lever utan papper. Vi som skriver den här artikeln representerar organisationer som möter barn i papperslöshet, och ser hur illa de far i ett system som inte tar deras rättigheter på allvar.
–Jag är rädd för att polisen ska komma och ta min pappa. På natten tar jag hand om honom och sover bredvid honom för att skydda honom från polisen, säger pojke, 7 år, i familj utan papper
Det finns många olika skäl till varför en människa inte återvänder till sitt hemland. Ofta handlar det om en rädsla för sitt eget och sin familjs liv. Det kan också vara så att landet de en gång lämnade vägrar ta emot dem. Vi som möter personer i papperslöshet vet att verkligheten är komplex. De flesta gör vad de tror krävs för att överleva, om det så innebär att leva som papperslös i Sverige.
En del av vårt jobb är att förklara hur svensk lagstiftning ser ut, grunden till avslag och konsekvenserna av olika alternativ. Mycket handlar också om att möta människan och visa förståelse för den svåra situationen. Vår erfarenhet visar att vi bäst når långsiktiga lösningar genom större förståelse och bättre vägledning.
År 2019 publicerades rapporten ”Utanför nästan allt – En vägledning för stärkt socialt stöd”, där Rädda Barnen och Stadsmissionen konstaterar att det krävs en rad förändringar på flera samhällsnivåer för att barn utan papper ska få sina rättigheter tillgodosedda enligt FN:s barnkonvention. I en uppföljande enkät framkommer nu att många av problemen kvarstår, trots att barnkonventionen är svensk lag.
I den aktuella enkäten framkommer att beslut kring bistånd från socialtjänsten ofta är godtyckliga gällande barn utan papper, att kommunernas uppsökande stödverksamhet brister och att socialtjänsten har alltför låg kännedom om barn utan pappers rättigheter och situation lokalt. Många kommuner har genomfört kompetenshöjande insatser om barnkonventionens tolkning och tillämpning, men det är fortfarande få kommuner som har egna riktlinjer för att arbeta med dessa barn. Nästan hälften av de 161 kommuner som svarade på enkäten upplever att socialtjänstlagen inte är tillräckligt tydlig vad gäller ansvaret för barn utan papper. Kommunerna behöver därför mer vägledning och kunskap för att säkerställa alla barns rättigheter.
Samtidigt påverkas kommuner även av de politiska röster som ytterligare vill begränsa rättigheter för personer utan papper. Det är en oroväckande utveckling. Inga barn får diskrimineras. Det behövs en långsiktig och individanpassad asyl- och återvändandeprocess som tillgodoser grundläggande rättigheter och strävar efter självmant återvändande. Även de barn som saknar uppehållstillstånd i Sverige har rätt till social trygghet, sjukvård, skola och tak över huvudet. Det borde vara en självklarhet i ett land där barnkonventionen är lag.
Helena Thybell, Rädda Barnens generalsekreterare
Jonas Wihlstrand, generalsekreterare Sveriges Stadsmissioner