Informationsplikt ökar utsattheten för personer i papperslös situation
Igår, 26 november tog regeringen emot utredningen ”Vissa åtgärder för stärkt återvändandeverksamhet och utlänningskontroll ” där förslag om informationsplikt för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket ingår.
Sveriges Stadsmissioner vänder sig emot det presenterade förslaget om informationsplikt. Detta oavsett vilka sektorer och myndigheter som omfattas, eftersom informationsplikt i sig ökar utsattheten för människor i papperslös situation.
Vi ser att personer i papperslös situation redan idag tror att en informationsplikt råder i Sverige, vilket gör att de inte vågar ta kontakt med myndigheter, trots att behov finns. Vi har också fått rapporter om att skola, sjukvård och socialtjänst i vissa fall redan agerar som om informationsplikt råder, säger Jonas Wihlstrand, generalsekreterare Sveriges Stadsmissioner.
Att utredningen föreslår undantag för skola, hälso- och sjukvård, bibliotek och socialtjänst är visserligen bra, men en informationsplikt är i sig negativ. Den ökar misstron mot myndigheter bland personer i papperslös situation och riskerar att tillämpas felaktigt av myndigheter som omfattas av informationsplikten, likväl de myndigheter som inte omfattas. Även en rätt tillämpad informationsplikt kommer att medföra negativa konsekvenser för redan utsatta personer. Exempelvis riskerar barn som föds i Sverige att inte få båda sina föräldrar registrerade, om en förälder saknar uppehållstillstånd. Därmed respekteras inte barnets rätt att få veta sitt ursprung.
Röda Korsets släppte nyligen en rapport som visar att varken i Tyskland där informationsplikt infördes 1990 för att minska antalet personer utan uppehållstillstånd i landet, eller i Storbritannien med liknande lag, går det idag inte att säga att fler personer i papperslös situation har lämnat landet.
Det är mycket märkligt att regeringen ställer sig positiv till ett förslag där utredningen inte visar att lagändringarna kommer att leda till den önskade effekten. Detta när lagändringen dessutom kan leda till en ökad utsatthet för en redan utsatt grupp, avslutar Jonas Wihlstrand.
Sveriges Stadsmissioner kommer att svara på remissen och på flera andra sätt verka för att regeringen inte går vidare med förslaget om informationsplikt, så att inte utsattheten ökar för en redan mycket utsatt grupp i Sverige.