Fattigdomsrapporten 2024: Skyddsnätet sviker människor i ekonomisk utsatthet
Aldrig har inkomstklyftorna i Sverige varit så stora och allt fler människor kommer till Stadsmissionen för hjälp med mat. Majoriteten av dem som kommer har försörjningsstöd, men det räcker inte att leva på. Många får ingen hjälp alls av samhället, trots att de har rätt till det. Det svenska skyddsnätet måste återupprättas för att minska människors lidande och samhällets kostnader.
I Fattigdomsrapporten 2024 ”Jag hade ingen aning om att det var så svårt att få hjälp” som Sveriges Stadsmissioner lanserar idag, har forskare från Marie Cederschiöld högskola kartlagt orsakerna till att människor i ekonomisk utsatthet inte får den hjälp av samhället som de har rätt till. Rapporten visar att myndigheters bristande förmåga att stötta människor i ekonomisk utsatthet beror på stora brister i handläggning, tillgänglighet, bemötande och kommunikation. Människor bollas ofta mellan myndigheter och handläggningen tar lång tid.
Annan forskning i rapporten från Stockholms universitet pekar på svårare ansökningsförfaranden för försörjningsstöd och bristande rättssäkerhet samt diskriminering i socialtjänstens handläggning. Vilken kommun du bor i och vilken handläggare du får kan ha betydelse för om du beviljas ekonomiskt stöd. Om du är utrikesfödd och man kan det vara till din nackdel i behovsprövningen.
Det svenska skyddsnätets brister gör att människor inte får den hjälp de har rätt till. För att återupprätta det föreslår Sveriges Stadsmissioner att myndigheter som Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunernas socialtjänster ska börja samordna sina insatser för människor i utsatthet.
Utebliven hjälp av samhället innebär ett stort lidande för en människa som redan är i en utsatt situation och för med sig stora kostnader för samhället. Det är ofta komplexa situationer som leder till att människor i ekonomisk utsatthet som har rätt till hjälp, ändå inte får det, eller får det väldigt sent. Samordningen vi nu föreslår ska ske på den hjälpsökandes initiativ och syfta till att myndigheterna ska ge rätt hjälp i tid. Att insatsen kommer snabbt är kritiskt, då kan exempelvis en vräkning förhindras, säger Jonas Wihlstrand generalsekreterare Sveriges Stadsmissioner.
Försörjningsstödet är också en del av det svenska skyddsnätet. För människor i ekonomisk utsatthet som får försörjningsstöd, räcker det idag inte att leva på. Matpriserna har ökat med 25 procent och hyrorna med 11 procent de senaste två åren, samtidigt har höjningarna av försörjningsstödet inte varit tillräckliga. Den ursprungliga intentionen att det ekonomiska biståndet ska följa den allmänna standardutvecklingen i samhället har inte följts. Det har inneburit att klyftan mellan de som får bidraget och den övriga befolkningen stadigt har ökat och idag är större än någonsin. Stora inkomstklyftor i samhället riskerar att minska människors hälsa och tillit till samhället.
Människor ska kunna leva på försörjningsstödet, det ska ge en skälig levnadsnivå enligt Socialtjänstlagen. Därför föreslår vi att regeringen höjer riksnormen för försörjningsstöd, som reglerar försörjningsstödet och att riksnormen fortsätter att inflationssäkras samtidigt som den också anpassas till den allmänna standardutvecklingen, avslutar Jonas Wihlstrand.
Här hittar du: Fattigdomsrapporten 2024.
Fattigdomsrapporten 2024 kartlägger orsakerna till att människor i ekonomisk utsatthet inte får den hjälp de har rätt till av samhället. Det handlar om stora brister i myndigheters handläggning, tillgänglighet, bemötande, kommunikation och svårare ansökningsförfaranden för försörjningsstöd. Detta kan också vara en delförklaring till att ekonomiskt bistånd minskat med 30 procent sedan 2020. Rapporten tar även upp forskning som belyser bristande rättssäkerhet och diskriminering i socialtjänstens handläggning av försörjningsstöd. Utebliven hjälp orsakar stort lidande för människor, stora kostnader för samhället och riskerar att minska förtroendet för välfärdssamhället. 2022 var 18 procent av besökarna i Stadsmissionens öppna sociala verksamheter runt om i landet, människor som inte fått den hjälp av samhället de har rätt till.
Sveriges Stadsmissioner föreslår i rapporten bland annat att socialtjänst, Försäkringskassa och Arbetsförmedling på den hjälpsökandes uppdrag börja samordna sina insatser för människor ska få rätt hjälp i tid.
För mer information kontakta:
Marika Hjelm Siegwald, senior strateg opinionsbildning och påverkan Marika.hjelm.siegwald@sverigesstadsmissioner.se.
Mobil: 073-088 67 90
Jonas Wihlstrand
Generalsekreterare, Sveriges Stadsmissioner
Sveriges Stadsmissioner samlar på nationell nivå den lokala Stadsmissionen i Göteborg, Kalmar, , Skåne, Stockholm, Sörmland, Umeå, Uppsala, Västerås, Örebro och Östergötland som bedriver professionell social verksamhet på 40 orter i Sverige. Stadsmissionen möter 7 000 människor i utsatthet dagligen och 3 000 elever i Stadsmissionens Skolstiftelse. Stadsmissionen erbjuder basbehovsstöd, ekonomiskt stöd, gemenskap, hälso- och tandvård, ekonomisk, juridisk och social rådgivning, stöd i kontakt med myndigheter, utbildning, arbetsintegration, skyddade boenden med barnrättsperspektiv, LSS-boenden, stödboenden, HVB-hem, akutboenden och Bostad Först.
