Vi utmanar nästa regering att avskaffa hemlösheten

Nu pågår slutspurten på valrörelsen och partierna har släppt sina valkampanjer. Med breda penseldrag presenteras löften om att det ska bli ordning på Sverige och att Sverige kan bättre. Men en av de stora sociala frågorna är nästan helt frånvarande – var ska människor bo?

Tidigare var hemlöshet främst en utmaning för de mest socialt utsatta, psykiskt sjuka och människor i missbruk som hamnade på gatan. Dessa människor kommer fortfarande till Stadsmissionens akutboenden och andra verksamheter, det gör även allt fler människor som helt enkelt bara har för svag privatekonomi för att hitta ett eget hem. Sverige har fått en strukturell hemlöshet, vid sidan av den sociala.

Det är hög tid, oavsett regering, att avskaffa hemlösheten. I exempelvis Finland är regeringens målsättning glasklar – hemlösheten ska avskaffas till 2030. Dessutom har de agerat för att det ska bli möjligt. Det behöver även de svenska partierna inspireras av och på riktigt ta efter.

Över 33 000 människor lever fortfarande i hemlöshet i Sverige.

Stadsmissionen möter dessa varje dag. Vi önskar att vi kunde säga att vi upplever en förbättring, ett minskat tryck, men i stället upplever vi det motsatta. Vi ser inte en minskning av hemlösheten, vi möter fler och fler som saknar en bostad och behöver stöd. Människor i hemlöshet drabbas hårdast i takt med den alltmer ansträngda ekonomin och den ökande oron i omvärlden. Och vi möter nya målgrupper. Därför kan inte insatser för att avskaffa hemlösheten vänta.

Trots att regeringen under nuvarande mandatperiod tagit fram både en ny hemlöshetsstrategi och utredningen ”Sänk tröskeln till en god bostad”, så är vi inte i närheten av att avskaffa hemlösheten. Sverige har saknat en hemlöshetsstrategi i nästan tio år och när den väl kom i juli i år så saknades både förbindelser från staten och resurser att genomföra åtgärder.

Det är hög tid, oavsett regering, att avskaffa hemlösheten. I exempelvis Finland är regeringens målsättning glasklar – hemlösheten ska avskaffas till 2030.

Utredningen om socialt hållbar bostadsförsörjning som redovisades tidigare i år var också en missad chans att ta flera viktiga grepp. En av bristerna var bland annat att det saknas tydliga medel för att nå nya mål inom bostadsbyggandet. Till regeringens oförmåga att få till resultat kan vi lägga oppositionens oförmåga att adressera problemen över huvud taget. Moderaterna nämner inte hemlösheten med ett ord på sin hemsida och policyarbetet där framstår som mer eller mindre obefintligt.

Nyckeln till att lösa hemlösheten är att jobba tillsammans

Alltför länge har hemlösheten varit en fråga som lämnats till Sveriges kommuner att hantera efter bästa förmåga. I Stadsmissionens granskning 2019 framkom att endast 19 av de 50 största kommunerna kartlade hemlösheten regelbundet. Resultatet talar sitt tydliga språk. Ska hemlösheten avskaffas behöver staten ta ett betydligt större ansvar och ge stöd och vägledning till kommunerna. Kommunerna behöver också lära av varandra och jobba mer likartat. Dessutom är det en nyckel att arbeta nära oss i den idéburna sektorn. Stadsmissionen och andra aktörer sitter på värdefull kunskap om situationen för människor i hemlöshet och ingångar som är ovärderliga för att lösa hemlöshetsproblematiken – ta tillvara den kraften och jobba tillsammans.

Stadsmissionen vill därför att den regering som tillträder i höst sätter upp kampen mot hemlöshet som ett av sina mål. För att lyckas krävs det:

• Bostad först sprids till hela landet. Modellen innebär att individen först får en bostad och sen påbörjas arbetet med andra problematiker kring individen. Svensk och internationell forskning visar att modellen fungerar mycket bra och ger goda resultat på kvarboende när den implementeras modelltroget. Bostad Först måste därför antas som en nationell modell och införas i alla kommuner.
• Tydliga riktlinjer och krav på kommunerna ställs från nationellt håll. Ett stort ansvar vilar på kommunerna om hemlösheten ska pressas tillbaka. Avsaknaden av riktlinjer och en nationell strategi har lett till stora variationer i hur kommuner arbetar. Nu finns en nationell hemlöshetsstrategi på plats och då behövs riktlinjer och krav i linje med den. Det handlar bland annat om en ny seriös nationell bostadsstrategi, men även riktlinjer eller regler kring rimliga inkomstkrav för hyresgäster där även försörjningsstöd räknas som inkomst.
• Socialtjänstlagen utvecklas till ett skarpare verktyg mot hemlöshet. En oroväckande tendens är att kommuner snävar av sin tolkning av lagen och att det därmed blivit svårare att få stöd. Därför är det är viktigt att socialtjänsten i sitt arbete utgår från evidensbaserade metoder. Genom att begränsa tolkningsföreträdet för kommunerna säkerställs att de inte kan frånsäga sitt bostadsförsörjningsansvar. Idag kan kommuner neka hjälp till personer som har kategoriserats som så kallat strukturellt hemlösa, då de inte bedöms ha speciella svårigheter. Det innebär att kommunen endast hjälper de som har sociala problem, såsom missbruk, psykisk sjukdom eller liknande. Övriga som inte kan få en bostad lämnas helt utan hjälp.

Vad är alternativet?

För oss finns inget alternativ. I Finland är regeringens målsättning glasklar – hemlösheten ska avskaffas till 2030. Att inte ta krafttag mot hemlösheten innebär att vi sviker människor i en enorm utsatthet. Att inte ta krafttag mot hemlösheten innebär fortsatt mänskligt lidande samt fortsatt ekonomisk belastning för samhället och är inte värdigt ett land som Sverige. Vi kan bättre och det är dags att få ordning på Sverige! Vår fråga till partierna i valet är därför – antar ni vår utmaning?

Åsa Paborn
Talesperson Sveriges Stadsmissioner och direktor Stockholms Stadsmission