Kommentar på dagens pressträff om en bidragsreform 

Tidöpartierna har idag 17 september presenterat en bidragsreform som ska försvåra för människor att leva på bidrag och i stället komma i arbete. Vi delar regeringens mål om att bryta utanförskap och att kunna vara självförsörjande. Stadsmissionens erfarenhet är att människor med försörjningsstöd vill försörja sig själva genom arbete. Utbildningsnivå, språkkunskaper och diskriminering på arbetsmarknaden utgör hindren. 

Vi menar att bidragsreformen måste ses mot bakgrund av att fattigdomen i Sverige idag ökar. 2024 levde 698 000 människor i social och materiell fattigdom enligt SCB, vilket innebär att exempelvis inte ha råd med proteiner varannan dag, att inte kunna värma upp sin bostad eller klara en oförutsedd utgift. Den växande fattigdomen beror på lågkonjunkturen med hög arbetslöshet, bland de högsta i Europa och höga matpriser. Den beror också på att det är allt svårare att få ekonomiskt bistånd idag, det yttersta skyddsnätet för människor som inte själva klarar sin försörjning.  

Ekonomiskt bistånd räcker inte till 

2021-2023 minskade andelen människor som fick ekonomiskt bistånd med 30 procent, och är på den lägsta nivån sedan 1990-talet. Det är märkligt när Sverige samtidigt genomgick en ekonomisk kris. För dem som får ekonomiskt bistånd har detta urholkats över tid och är idag svårt att klara sig på, det ger inte en skälig levnadsnivå som Socialtjänstlagen föreskriver. Därför kommer många människor till civilsamhället för mat.  

Viktigt också att veta att försörjningsstödet redan idag fungerar som ett bidragstak. När försörjningsstödet beräknas, räknas andra inkomster som hushållet har bort. Det är alltså inte möjligt att enligt dagens regler ”stapla” bidrag på varandra. Får en person exempelvis barnbidrag och bostadsbidrag räknas dessa inkomster av från försörjningsstödet. Det totala stödet utgör vad som bedöms vara skälig levnadsnivå. Detta kan tyvärr resultera i att fattigdomen i stället ökar.  

Bidragsreformens olika delar och dess konsekvenser 

Förslaget om bidragstak har två delar. Dels kommer riksnormen som regeringen föreslår årligen, utgöra ett tak för ekonomiskt bistånd som kommunerna måste följa. Dels kommer enligt socialförsäkringsministern 30 000 personer påverkas då hushåll med många barn får sänkt försörjningsstöd. Detta för att motivera människor till att komma i arbete. Utredningen skriver dock att 5 600 personer på detta sätt skulle komma i arbete. Detta förslag riktar särskilt in sig på barnfamiljer vilket innebär att barn riskerar att inte få sina grundläggande behov tillgodosedda. 

Sveriges Stadsmissioner ser att den föreslagna bidragsreformen om den genomförs kommer att öka fattigdomen, kriminaliteten och den psykisk ohälsan i Sverige – allra helst hos barn och unga. Detta pekar också utredningen Kvalificering till välfärden på. Enligt utredningen kan så många som 130 000 människor drabbas av kvalificeringskraven, vilket är lika många som antalet invånare i Västerås, en av Sveriges tio största städer.  

Förslaget om en bidragsreform går stick i stäv med den nya Socialtjänstlagen och FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna som säger att samhället ska stötta vid sårbarhet, oavsett individens juridiska status eller förvärvsarbete.  

Vi ser att staten med denna reform drar sig tillbaka från ansvaret att skydda alla människor i utsatthet från fattigdom och välfärdssamhället riskerar att ersättas av ett välgörenhetssamhälle. Ansvaret för att skydda människor från fattigdom kommer i stället hamna på enskilda individer och civilsamhället, vilket historiskt visat sig vara otillräckligt och ohållbart. 

Sveriges Stadsmissioners uppmanar därför regeringen att inte införa bidragsreformen. I stället bör regeringen tillsätta en utredning om den växande fattigdomen som föreslår åtgärder för att häva den växande fattigdomen i Sverige idag. 

Bidragsreformens tre betänkanden och Sveriges Stadsmissioners remissvar  

Aktivitetskrav i försörjningsstödet (S2024 02055) som föreslår krav på meningsfulla heltidsaktiviteter som kommunerna ska tillhandahålla för att få försörjningsstöd. Det kan handla om aktiviteter för ökad förmåga att arbeta, studera eller söka jobb. Insatserna får inte förhindra personer som deltar att stå till arbetsmarknadens förfogande. Heltidsaktivitetskravet ska tidigt bryta passivitet hos den med försörjningsstöd, stärka rättssäkerhet och likformighet, motverka att försörjningsstödet blir permanent och ta tillvara potentiell arbetskraft.  

Sveriges Stadsmissioner säger nej till aktivitetskrav på heltid för att få försörjningsstöd, då försörjningsstödet är samhällets yttersta skyddsnät baserat på behov och inte ska villkoras utifrån individens beteende. Det kommer att drabba människor som redan befinner sig i en mycket utsatt livssituation. Det finns idag redan krav på aktivitet för att motverka passivitet. (Se Sveriges Stadsmissioners remissvar)

Drivkrafter och möjligheter i försörjningsstödet (SOU 2025:15) föreslår ett bidragstak för att öka drivkrafter till egen försörjning för personer som får försörjningsstöd, antingen en generell sänkning av försörjningsstödet eller endast för familjer med fler än fyra barn.  

Sveriges Stadsmissioner säger nej till förslaget om bidragstak, eftersom det försvagar det yttersta skyddsnätet och särskilt drabbar människor i ekonomisk utsatthet. Stadsmissionens erfarenhet är att människor med försörjningsstöd vill försörja sig själva genom arbete. Utbildningsnivå, språkkunskaper och diskriminering på arbetsmarknaden utgör hindren.  

Sveriges Stadsmissioner säger ja till förslaget att kommuner ska ges möjlighet att initiera en samordnad individuell plan med andra myndigheter när samordnad rehabilitering avslås, ett förslag i linje med Sveriges Stadsmissioners rekommendationer. (se Sveriges Stadsmissioners remissvar) 

Kvalificering till välfärden (SOU 2025: 53) föreslår att en person ska ha varit bosatt i Sverige under minst fem år, under en femtonårsperiod, för att ha rätt till vissa bosättningsbaserade förmåner i socialförsäkringen, som bostadsbidrag och barnbidrag. En person kan korta sin kvalificeringstid genom viss inkomst av arbete under viss tid. Kvalificeringen gäller alla som flyttar till Sverige från ett land utanför EU/EES. Utredningen föreslår också att den som inte är – eller ska likabehandlas med – svensk medborgare ska ha haft laglig vistelse i Sverige under fem år utan avbrott för att kunna få ekonomiskt bistånd. 

Sveriges Stadsmissioner säger nej till förslagen om kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd för vissa grupper eftersom de förväntas öka de ekonomiska och sociala klyftorna mellan inrikes och utrikes födda, fattigdom, kriminalitet och psykisk ohälsa och utgör ett stort principiellt steg bort från den svenska välfärdsmodellen. Förslagen är inte heller förenliga med barnkonventionen och Sveriges internationella åtaganden. (se Sveriges Stadsmissioners remissvar) 

För mer information kontakta:  
Ellen Ragnartz, pressekreterare:
Mobil: 070-280 77 90
E-post: ellen.ragnartz@sverigesstadsmissioner.se
 

Sveriges Stadsmissioner samlar på nationell nivå den lokala Stadsmissionen i Göteborg, Kalmar, Skåne, Stockholm, Sörmland, Umeå, Uppsala, Västerås, Örebro och Östergötland och arbetar för människor som lever i utsatthet och utanförskap i Sverige. Tillsammans bedriver vi professionell social omsorg, utbildning och arbetsintegration på 40-talet orter runt om i Sverige och möter 5000 – 7000 människor dagligen.