
Debatt: Kreditlag ett steg i rätt riktning – men mer krävs mot överskuldsättningen
I dag skärps reglerna för den svenska kreditmarknaden. Det är välkommet, men det krävs fortfarande åtgärder för att förebygga överskuldsättning. Och det måste få konsekvenser för kreditgivare som beviljar lån trots att det borde stå klart för dem att låntagaren inte kan betala tillbaka.
Den 20 november träder Sveriges nya konsumentkreditlag i kraft, den ersätter lagen från 2010 och inför EU:s konsumentkreditregler. Syftet är att stärka konsumentskyddet och motverka överskuldsättning. Det är en viktig reform på en kreditmarknad där det länge varit alltför lätt att få lån, även för människor med begränsade möjligheter att betala tillbaka.
I dag har omkring en halv miljon människor i Sverige skulder hos Kronofogden eller pågående skuldsanering. Av dessa är runt 100 000 så kallade evighetsgäldenärer, som levt med skulder i mer än 20 år. Därtill lever 180 000 barn i överskuldsatta hushåll.
Överskuldsättning beskrivs ofta som resultatet av människors egna ekonomiska beslut. Är det inte rimligt att den som tar ett lån också betalar tillbaka? Självklart har människor ansvar för sin ekonomi. Men kreditgivaren har också ett ansvar för att bedöma om kunden har möjlighet att betala tillbaka.
Verkligheten ser heller inte alltid ut som den bild som ofta målas upp, där människor lånar till lyxkonsumtion. Fattigdomsrapporten 2026 – Vardagen går på kredit när välfärden sviker, som Sveriges Stadsmissioner nyligen lanserat, visar hur överskuldsättning hänger samman med ekonomisk utsatthet. När människor med låga inkomster drabbas av kriser som arbetslöshet, sjukdom eller separation och socialförsäkringssystemet inte ger tillräckligt skydd, kan krediter bli en sista utväg. Det handlar om att låna till mat, hyra och el för att få vardagen att gå ihop.
Både Sveriges Stadsmissioner och Sveriges Konsumenter möter människor som hamnat i skuldfällan, och väl där kan konsekvenserna bli svåra. Forskning visar att överskuldsatta löper fem gånger högre risk för suicidförsök än befolkningen i stort. Det kan även bli svårare att få bostad, teckna abonnemang och få jobb. För barn i överskuldsatta hushåll handlar konsekvenserna om betydligt mer än familjens möjlighet att betala sina räkningar. Den ekonomiska utsattheten kan påverka barnens trygghet, relationer och delaktighet, och begränsa deras möjligheter att leva på samma villkor som andra barn. Enligt en uppskattning från Riksrevisionen kostar överskuldsättningen samhället upp till 200 miljarder kronor årligen. Det finns alltså starka skäl att agera för att skydda både individer och samhälle.
Att den nya lagen inför skärpta krav på kreditprövning är därför välkommet. Men det finns fortfarande stora brister i konsumentskyddet; en konsument har till exempel inte rätt till ekonomisk upprättelse när en kreditgivare beviljat lån i strid med lagens krav. Kreditgivaren kan visserligen få en varning och sanktion, men den skuldsatta blir oavsett skyldig att betala tillbaka lån, räntor och avgifter. Den som drabbats av en bristfällig kreditprövning får alltså en betydande ekonomisk belastning på grund av kreditgivarens underlåtenhet. Det är en obalans som måste rättas till.
Men det räcker inte att förhindra nya skulder. Redan överskuldsatta måste också få hjälp att ta sig ur situationen. Den som söker stöd ska inte behöva vänta tills skulderna blivit ohanterliga, och den som levt med skulder i decennier behöver en realistisk chans till nystart.
I somras presenterades utredningen Åtgärder mot överskuldsättning (SOU 2026:43), med särskilt fokus på evighetsgäldenärer. Den föreslår bland annat att det ska bli enklare att få skuldsanering och en förändrad avräkningsordning där skuldbeloppet betalas av först, före räntor och avgifter. Det är viktiga förslag som bör genomföras skyndsamt.
För att komma till rätta med överskuldsättningen behövs ytterligare reformer inom tre områden:
- Stärk konsumentens skydd vid bristfällig kreditprövning. Om kreditgivaren brister i sin prövning ska konsumenten kunna få avtalet ogiltigförklarat. Kreditgivaren ska också kunna nekas rätten att ta ut räntor och avgifter.
- Säkerställ samordnat stöd i tid. Den som hamnar i överskuldsättning ska snabbt få stöd utifrån hela sin livssituation. Det behövs en stödgaranti, tydligare nationella riktlinjer för ökad samverkan mellan budget- och skuldrådgivningen och övrig socialtjänst samt öronmärkta resurser till budget- och skuldrådgivning utifrån andelen skuldsatta i kommunen.
- Gör det lättare att bli skuldfri. Fler som fastnat i överskuldsättning måste få möjlighet att komma ur skuldsättningen och återta kontrollen över sin ekonomi. Det måste bli lättare att få skuldsanering och tiden för skuldsanering bör kortas. För att skulden inte ska fortsätta växa bör själva skuldbeloppet betalas av först, därefter räntor och avgifter.
Överskuldsättning är inte ett isolerat privatekonomiskt problem. Det är ett strukturellt problem som får stora konsekvenser för människor och samhälle. Ska vi vända utvecklingen krävs ett Sverige och en politik som skyddar människor från ekonomisk utsatthet och överskuldsättning.
Johanna Hållén
Generalsekreterare, Sveriges Konsumenter
Jonas Rydberg
Generalsekreterare, Sveriges Stadsmissioner
