Debatt: Dags att ta bort hindren i registret över idéburna välfärdsaktörer

Ge idéburna organisationer bättre förutsättningar att bidra till välfärdens utveckling. Det vinner inte bara sektorn på, utan hela det svenska samhället, skriver Emma Henriksson från Fremia, Jonas Rydberg från Sveriges Stadsmissioner och Johannes Nilsson från Rädda Barnen Välfärd.

Den politiska viljan att stärka den idéburna välfärden finns. Ändå kvarstår hinder som gör det svårt för idéburna organisationer att bidra fullt ut. Den statliga översynen av Kammarkollegiets register över idéburna aktörer i välfärden är ett tydligt exempel.

Nästa regering bör behålla förbättringarna, undanröja de återstående hindren och slutföra arbetet i dialog med sektorn, för att ge registret den funktion det förtjänar.

Idéburna aktörer behövs i välfärden

Den nya socialtjänstlagen och den kommande samsjuklighetsreformen ställer krav på nya arbetssätt, ökad samverkan och mer förebyggande insatser. Den idéburna välfärdens lokala förankring, förtroendekapital och innovationskraft kan spela en betydelsefull roll för att lyckas med det. Idéburna organisationer utvecklar nämligen lösningar utifrån människors behov och bidrar ofta med perspektiv som välfärden behöver och efterfrågar.

Registret ska göra det enklare för offentliga aktörer att hitta idéburna organisationer för reserverade upphandlingar, valfrihetssystem och annan samverkan. Men hittills har bara 31 organisationer registrerat sig, jämfört med de cirka 3 000 som ursprungligen beräknades. Det är knappt en procent.

Översynen föreslår flera steg i rätt riktning. Att ta bort kravet på årlig redovisning av värdeöverföringar och ersätta straffbestämmelsen med andra tillsynsåtgärder är positivt. Men ett av de viktigaste hindren kvarstår: reglerna för koncerninterna värdeöverföringar.

Försvårar långsiktighet och investeringar 

Idéburna organisationer bedriver ofta verksamhet genom olika juridiska personer. En ideell moderorganisation kan exempelvis investera i en välfärdsverksamhet som drivs i ett dotterbolag. Men dagens regler kan hindra att överskott förs tillbaka till moderorganisationen, även när pengarna fortsatt ska användas för allmännyttiga ändamål. Inte ens den ursprungliga investeringen får återföras.

Det försvårar både nya investeringar och långsiktiga satsningar. Organisationer riskerar med andra ord att behöva välja mellan att registrera sig och att behålla möjligheten att utveckla sina verksamheter.

Överföringar inom en idéburen organisationsstruktur, där resurserna fortsatt används för allmännyttiga ändamål, bör vara tillåtna. Begränsningar riskerar annars att motverka registrets syfte genom att hämma tillväxt och innovation. Vi utgår från att detta är en oavsiktlig konsekvens som kan rättas till.

Men fler registrerade organisationer är såklart inte ett mål i sig. Registret måste göra verklig nytta för kommuner och regioner, underlätta reserverade upphandlingar och minska onödig administration. Annars riskerar vi bara att få fler namn i ett register istället för att skapa förutsättningar för en stärkt välfärd i Sverige.

Fullfölj reformen

Den regering som tillträder behöver slutföra arbetet med registret i dialog med den idéburna sektorn. Behåll förbättringarna, men undanröj de hinder som gör att få kan eller ens ser syftet med att registrera sig. Vi bidrar gärna med vår erfarenhet för att hitta lösningar som både skyddar välfärdens resurser och tar tillvara sektorns mångfald.

Det finns nu möjlighet att ta reformen hela vägen i mål. Då behöver vi återvända till det ursprungliga syftet: att ge idéburna organisationer bättre förutsättningar att bidra till välfärdens utveckling. Det vinner inte bara sektorn på, utan hela det svenska samhället.

Emma Henriksson
Generalsekreterare Famna, ordförande Ecpat, Diabetes Stockholm, Forte

Jonas Rydberg
Generalsekreterare Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner

Johannes Nilsson
VD på Rädda Barnen Välfärd

Läs debattartikeln på Altinget.se

Läs även Sveriges Stadsmissioners, Famnas och Rädda Barnens gemensamma remissvar