Upprop: Bidragstaket kommer öka barnfattigdomen
Riksdagen har beslutat att införa ett så kallat bidragstak. Ett bärande motiv till reformen är att fler barn i Sverige ska få se sina föräldrar gå till arbetet. Det är en intention som är enkel att dela, men det saknas evidens för att bidragstaket faktiskt leder till att fler får jobb. Däremot finns starka skäl att tro att det leder till ökad barnfattigdom.
När riksdagen under tisdagen beslutade att gå vidare med det så kallade bidragstaket är det barn som får betala priset. Familjer som redan lever på marginalen riskerar att förlora tusenlappar varje månad. För många handlar det om pengar till mat, vinterkläder och fritidsaktiviteter. Men samtidigt som Sverige är på väg att införa ett bidragstak går Storbritannien åt motsatt riktning. Bidragstaket tycks tydligt inspirerat av Storbritannien, där liknande reformer infördes med löften om ökad sysselsättning. Men efter att hundratusentals barn drivits in i fattigdom, samtidigt som effekten på sysselsättningen uteblivit, har den brittiska regeringen nu valt att avskaffa begränsningen av stödet till större barnfamiljer.
Politiska åtgärder som motverkar utanförskap, arbetslöshet och långvarigt bidragsberoende är angelägna. Men mycket tyder på att bidragstaket inte är en sådan åtgärd. Det finns i dag ingen evidens för det. Tvärtom varnar flera tunga remissinstanser och experter för att reformen riskerar att öka barnfattigdomen utan att nämnvärt öka sysselsättningen. Finanspolitiska rådet lyfter i sin årsrapport att bidragstaket kommer att ”ha begränsade effekter på sysselsättningen men att det innebär en risk för ökad barnfattigdom”. Även Lagrådet ger skarp kritik mot förslaget för att det går emot barnkonventionen och riskerar leda till att barn och familjer inte får sina grundläggande behov tillgodosedda.
Bidragstaket bygger på föreställningen att ekonomisk utsatthet i första hand beror på för svaga drivkrafter. Våra erfarenheter och forskning visar att denna problembild är missvisande. Arbetslöshet beror inte på att människor väljer bidrag framför arbete. De människor som lever med försörjningsstöd eller låga inkomster vill i regel inget hellre än att kunna försörja sig själva. Ofta handlar det om barnfamiljer med svag förankring på bostads- och arbetsmarknaden, som under lång tid har försökt få vardagen att gå ihop. Hindren handlar inte om bristande vilja. De handlar om bristande utbildning, otillräckliga språkkunskaper, ohälsa och diskriminering. För dem skapar inte sänkta inkomster fler arbetstillfällen.
Bidragstaket begränsar dessutom professionernas handlingsutrymme att jobba med dessa familjer. Det hindrar kommunerna att ge det stöd som man tror ger bästa förutsättningar för familjer att hamna i egenförsörjning och ge barnen som växer upp en bra vardag och framtid.
Ekonomisk utsatthet påverkar barn här och nu. Barn som växer upp i ekonomisk utsatthet löper större risk att få sämre hälsa, svårare skolgång och sämre framtidsutsikter. När familjers ekonomi pressas ökar också stressen i hemmet och behovet av stöd från socialtjänst och civilsamhälle. Bidragstaket är en åtgärd som riskerar att öka utanförskapet, och föra det vidare till nästa generation, snarare än att bryta det.
Lagen kommer inte uppnå vad regeringen förväntar sig, vi kräver att utfallet följs noga och att de familjer som riskerar att hamna i kläm fångas upp. Om lagen ger de effekter vi pekar på måste politikerna våga tänka om och riva upp lagen.
Susanne Björneloo
tf. generalsekreterare, Majblommans Riksförbund
Erika Ershammar
verksamhetschef, Sociala Missionen
Ulrika Modéer
generalsekreterare, Svenska Röda Korset
Sara Damber
sverigechef, Rädda Barnen
Jonas Rydberg
generalsekreterare, Sveriges Stadsmissioner
Camilla Asp
generalsekreterare, Svenska Kyrkan
Maria Frisk
generalsekreterare, BRIS
Sebastian Sirén
postdoktor, Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet
Kenneth Nelson
professor i socialpolitik, University of Oxford samt professor i sociologi, Stockholms universitet
Heike Erkers
ordförande, Akademikerförbundet SSR
Veronica Magnusson
förbundsordförande, Vision
