Fattigdomsrapporten 2025: Från välfärdssamhälle till välgörenhetssamhälle 

Fattigdomen ökar i Sverige med allt högre trösklar till ekonomiskt bistånd, ett stöd som inte längre ger en skälig levnadsnivå. Nu väntar en bidragsreform som leder till att fattigdom, kriminalitet och psykisk ohälsa ökar. Det är ett systemskifte där staten drar sig undan sitt ansvar att skydda människor i utsatthet från fattigdom. 

Idag lanserar Sveriges Stadsmissioner Fattigdomsrapporten 2025 Från Välfärdssamhälle till välgörenhetssamhälle. Rapporten beskriver en växande fattigdom och ett allt skörare yttersta skyddsnät. Enligt Statistiska Centralbyrån levde 698 000 människor i materiell och social fattigdom 2024 – nästan dubbelt så många som 2021. Materiell och social fattigdom kan innebära att inte ha råd med näringsriktig mat varannan dag, två par skor, eller tillräcklig uppvärmning av bostaden.

Den växande fattigdomen i Sverige beror på lågkonjunkturen med höga matpriser och hög arbetslöshet, men också på höjda trösklar till ekonomiskt bistånd, skyddsnätet för människor som inte kan försörja sig själva. Många människor nekas idag den hjälp från samhället de har rätt till och allt fler människor kommer till Stadsmissionen för mat. I rapporten möter vi Diana, ensamstående undersköterska med fyra barn, Susann, arbetslös industriarbetare och Tobias, tidigare svetsare som idag arbetstränar, som alla får matstöd av Stadsmissionen.

– Att människor inte får den hjälp de har rätt till av samhället skapar ett lidande för människor och stora kostnader för samhället. Det minskar också tilliten till samhället och sammanhållningen, vilket är mycket allvarligt, säger Jonas Rydberg, generalsekreterare Sveriges Stadsmissioner.

Ökad fattigdom, kriminalitet och psykisk ohälsa
I Fattigdomsrapporten 2025 analyserar forskare tre utredningars förslag – grunden till bidragsreformen som läggs fram i riksdagen i vår. Där ingår ett förbud för kommunerna att ge ekonomiskt bistånd utöver den nya riksnormen för försörjningsstöd och ett bidragstak för stora hushåll för att förhindra att ”bidrag staplas på varandra” med syfte att motivera till arbete. Det är dock idag inte möjligt att stapla bidrag då alla tillkommande inkomster räknas bort från försörjningsstödet. Utredningen visar också att mycket få människor bedöms kunna komma i arbete genom att ett bidragstak införs.

– Vår erfarenhet är att människor med försörjningsstöd vill arbeta. Det är utbildningsnivå, språkkunskaper och diskriminering på arbetsmarknaden som utgör de verkliga hindren, inte det ekonomiska biståndet, säger Jonas Rydberg.

Utredningen om kvalificering till välfärden visar att fattigdomen kommer att öka om reformen genomförs, cirka 130 000 människor däribland 60 000 barn drabbas. Det är ungefär lika många som det bor i Västerås, en av Sveriges tio största städer. Utredningen räknar även med ökad kriminalitet och psykisk ohälsa – särskilt bland unga.

Forskare pekar på att utredningarnas förslag urholkar samhällets skyddsnät och går stick i stäv med den nya socialtjänstlagens förebyggande fokus. Att begränsa det ekonomiska stödet till redan utsatta familjer riskerar att skapa eller förvärra sociala problem, vilket kan leda till att fler barn far illa och omhändertas.  

– Den föreslagna bidragsreformen ökar fattigdom, kriminalitet och psykisk ohälsa. Staten drar sig undan och civilsamhället förväntas täcka upp, det är ohållbart och otillräckligt. Vi uppmanar nu regeringen att inte genomföra bidragsreformen, utan i stället snarast utreda den växande fattigdomen och sätta in åtgärder som faktiskt häver fattigdomen i Sverige, säger Jonas Rydberg.

Sammanfattning Fattigdomsrapporten 2025 Från välfärdssamhälle till välgörenhetssamhälle

Fattigdomsrapporten 2025 tar avstamp i aktuell forskning och erfarenhet från Sveriges Stadsmissioners arbete runt om i landet. Rapporten belyser hur fattigdomen i Sverige ökat bland annat på grund av att trösklarna till försörjningsstödet höjts, många inte får det stöd de har rätt till och att stödet inte längre räcker till. Det yttersta skyddsnätet skyddar inte längre människor från fattigdom: en fattigdom som kommer att öka ytterligare om föreslagen bidragsreform blir verklighet.

Hur fattigdomsutveckling har sett ut och bristerna med nuvarande sätt att mäta och följa fattigdomsutvecklingen i Sverige beskriver och förklarar forskaren Carina Mood. Hon pekar på att Sverige saknar ett enhetligt, transparent och långsiktigt mått som fångar människors faktiska levnadsvillkor. Det gör det svårt att följa utvecklingen och att utforma effektiva åtgärder.

Forskarna Anna Angelin, John Brauer och Johan Vamstad påvisar konsekvenserna av det ökande icke-mottagandet – allt fler människor får inte den hjälp av samhället de har rätt till. Det handlar såväl om ökat mänskligt lidande och stora samhällskostnader som om minskad tillit till samhället och sämre sammanhållning. I rapporten beskriver också Tobias Gissberg Knutsson, Diana Yassine och Susann Löfgren hur de nekas eller inte lyckas söka stöd trots stora behov, och hur de istället fått hjälp av Stadsmissionen.

Vidare gör forskarna Pernilla Leviner och Tim Holappa en rättslig analys av de tre utredningar som ligger till grund för den föreslagna bidragsreformen, med fokus på konsekvenserna för barn. De konstaterar att förslagen går stick i stäv med den nya socialtjänstlagen och dess förebyggande fokus. Förslagen urholkar samhällets skyddsnät, när vissa grupper inte kommer ha rätt till ekonomiskt bistånd och andra grupper får minskat bistånd, vilket kommer öka barnfattigdomen.

Att begränsa det ekonomiska stödet till redan utsatta familjer riskerar att sociala problem uppkommer eller förvärras, vilket i sin tur kan leda till att fler barn far illa och blir omhändertagna.

Sveriges Stadsmissioner presenterar i rapporten sina konkreta rekommendationer för att motverka den växande fattigdomen, säkra barns rättigheter och återupprätta det yttersta skyddsnätet. Här ingår att inte genomföra föreslagen bidragsreform som kommer att leda till ökad fattigdom. I stället rekommenderar Sveriges Stadsmissioner att regeringen tillsätter en statlig utredning för att kartlägga den växande fattigdomen i Sverige och hur den kan hävas med utgångspunkt från det svenska samhällskontraktet. Rekommendationerna återfinns i sin helhet i rapportens avslutande kapitel.

För mer information kontakta:
Ellen Ragnartz, pressekreterare, Sveriges Stadsmissioner
ellen.ragnartz@sverigesstadsmissioner.se
070-280 77 90

Sveriges Stadsmissioner samlar på nationell nivå den regionala Stadsmissionen i Göteborg, Kalmar, Skåne, Stockholm, Sörmland, Umeå, Uppsala, Västerås, Örebro och Östergötland och arbetar för människor som lever i utsatthet och utanförskap i Sverige. Tillsammans bedriver vi professionell social omsorg, utbildning och arbetsintegration på 40-talet orter runt om i Sverige och möter 5000 – 7000 människor dagligen.