Valkompass 2022 - Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner
Sverige står inför stora utmaningar med ökad fattigdom och växande klyftor, ibland med hemlöshet som följd. Det ekonomiska och sociala utanförskapet riskerar att minska tilliten i samhället och öka konflikterna. På sikt kan det hota demokratin.

Hur vi har tagit fram enkäten

Stadsmissionen har kartlagt hur riksdagspartierna vill ta sig an dessa utmaningar. Vi har valt ut 12 frågor rörande hemlöshet och fattigdom. Varje fråga inleds med en problembeskrivning och besvaras sedan med Ja eller Nej samt kommentar. Partierna har givits möjlighet att dubbelkolla och justera.

Valenkät – undersökning genomförd mellan juni och augusti 2022. Partierna presenteras i bokstavsordning. 

 

Läs mer — kommentarer från partierna

Kommentarer till fråga 1

Vill ditt parti att nationella hemlöshetsmätningar ska genomföras oftare?

Socialstyrelsen genomför nationella kartläggningar av hemlösheten vart sjätte år. Den senaste mätningen från 2017 visar att drygt 33 000 människor lever i hemlöshet i Sverige. Denna siffra är långt ifrån heltäckande eftersom samtliga kommuner inte svarat och vissa målgrupper såsom papperslösa saknas i mätningen.

Efter 2017 finns inga nationella siffror. Samtidigt möter Stadsmissionen en ökad hemlöshet på många orter ute i landet. De kommuner som genomför egna mätningar använder olika metoder. Sammantaget ger detta ett dåligt underlag för en systematisk och strategisk hantering av hemlösheten.

Stadsmissionen efterlyser bättre och tätare kartläggningar av hemlösheten på nationell nivå samt gemensamma definitioner av hur hemlösheten ska mätas i kommunerna med statlig styrning och uppföljning.

Centerpartiet

Nej, vi har inga direkta synpunkter på hur ofta mätningarna görs. Däremot efterlyser vi en nationell standard kring hur hemlösheten ska mätas och rapportering så att jämförelser över tid och mellan kommuner blir bättre.

Kristdemokraterna

Ja, detta är inget vi har drivit men vart tredje år kunde vara ett lämpligt intervall.

Liberalerna

Ja, tak över huvudet ska vara en rättighet. Sverige behöver en samlad och nationell politik för att hjälpa människor i hemlöshet. För det krävs det kunskap som idag saknas. Hemlöshet måste mätas på samma sätt i alla kommuner för att det ska finnas tillförlitlig information i arbetet med hemlöshetsstrategin. Socialstyrelsen bör få i uppdrag att årligen göra kartläggningar av hemlöshet och riskgrupper i Sverige.

Miljöpartiet

Ja, det är helt orimligt att vi inte vet hur hemlösheten utvecklats då mätningarna görs alldeles för sällan. Sverige ska ha tillförlitlig statistik som tydligt visar på hur många som lever i hemlöshet och hur situationen för hemlösa utvecklas över tid. Statistiken behöver tas fram med tätare mellanrum än vad som görs idag.

Moderaterna

Ja, det bör göras på regelbunden basis.

Social demokraterna

Ja, vi ser gärna att man gör mätningar med viss regelbunden och gärna oftare än vad som gjorts hittills. Detta är dock en prioriteringsfråga och bör ställas mot andra angelägna uppgifter inom området.

Sverigedemokraterna

Ja, generellt sett är det alltid viktigt att skapa sig en så klar och så aktuell bild som möjligt av det problem man försöker lösa – och utifrån detta ligger ”oftare” närmast till hands. Sen är inte en utredning någon magisk kula som i sig löser några problem utan ska snarare ses som del av en bredare strategi.

Vänsterpartiet

Ja, att vi idag fortfarande utgår från siffror som gällde 2016/17 är inte hållbart. Om problemet med hemlöshet ska adresseras korrekt behöver vi också siffror som är mer aktuella, mycket kan hända på 5 år.


Kommentarer till fråga 2

Vill ditt parti att kommunala hemlöshetsmätningar ska genomföras med samma hemlöshetsdefinitioner som de nationella mätningarna?

Centerpartiet

Ja, idag är det stora skillnader mellan Socialstyrelsens och kommunernas egna mätningar därför anser Centerpartiet att en större samverkan mellan kommunal socialtjänst och nationella myndigheter är extra viktigt i frågan om hemlöshet och social utsatthet. En nationell definition samt standard för mätning och rapportering skulle bidra till bättre underlag för politiska beslut och samarbeten på alla nivåer.

Kristdemokraterna

Ja, det är väldigt bra om kommunerna kan göra egna undersökningar därför att det är bra att känna sin kommun och kommunens behov. Går det att göra detta standardiserat vore det också bra. Möjligen är det en uppgift för SKR att ta fram standardiseringar för detta.

Liberalerna

Ja, för att bekämpa problem behövs det rätt faktaunderlag för att korrekt underbyggda beslut ska kunna tas och att insatser ska kunna följas upp. Idag finns det inte ett enhetligt sätt att mäta och jämföra hemlöshet i hela Sverige. Malmös egna rapportering visar exempelvis att de har cirka 60 hemlösa per 10 000 invånare. Socialstyrelsen rapporterar att det rör sig om nästan 100 personer per 10 0000 invånare. För att få till ett starkt nationellt samarbete mot hemlösheten så måste vi också se till att det finns ett gemensamt sätt att mäta hemlöshet i hela Sverige. 

Miljöpartiet

Ja, för att få en bättre överblick och sammanställning av situationen för hela landets hemlösa är detta en viktig åtgärd. Genom att alla kommuner utgår från en hemlöshetsdefinition som de nationella mätningarna använder ökar möjligheten att få en mer samstämmig bild av hela landet.

Moderaterna

Ja, det är givetvis bra med så likvärdiga mätningar som möjligt men samtidigt är det en fråga i första hand för kommunerna.

Social demokraterna

Ja, det är en fördel om de mätningar som görs har samma definitioner och är möjliga att jämföra både över landet och över tid.

Sverigedemokraterna

Ja, det låter rimligt. En enhetlig definition skulle givetvis underlätta jämförelser över landet. Samtidigt kan det finnas anledning för enskilda kommuner att inte ändra en viss metodik för att kunna göra jämförelser över tid. Då kan man givetvis använda båda metoderna under en period.

Vänsterpartiet

Ja, i Sverige finns betydligt fler hemlösa än de som räknas i Socialstyrelsens hemlöshetskarläggning. Alla ingår inte i den statistiken, så som papperslösa, EU-medborgare med flera. Dessutom saknas en enhetlig definition av hemlöshet.


Kommentarer till fråga 3

3. Vill ditt parti att modellen Bostad Först och dess principer ska vara främsta arbetssättet bland kommunerna för att motverka social hemlöshet?

Grundtanken med Bostad Först-modellen är att människor i hemlöshet som har en social problematik först behöver få tillgång till ett tryggt boende för att sedan kunna ta itu med exempelvis missbruk och/eller psykisk ohälsa. Bostad Först är en internationellt väl beprövad modell där forskningen visar att 80 procent av de boende klarar ett fortsatt eget boende med eller utan stöd.

Under våren 2022 har regeringen avsatt 30 miljoner kronor till kommunernas Bostad Först-arbete. Vi vet att Bostad Först på sikt är mer effektivt och kostnadseffektivt än den vanligt förekommande konventionella trappstegsmodellen men det krävs medel för att ställa om. Stadsmissionen anser att 30 miljoner kronor är en bra start – men långt ifrån tillräckligt.

Centerpartiet

Ja, delvis. Centerpartiet ser Bostad Först som ett bra arbetssätt för att motverka stadigvarande hemlöshet, inte minst för de som också har annan problematik såsom missbruk med sig. Samtidigt måste det ske i samverkan med andra viktiga insatser. Det finns också kommuner som arbetar med andra typer av sociala boenden för människor som står långt från den ordinarie bostadsmarknaden och vi vill inte detaljstyra vilken eller vilka olika arbetssätt som ska användas av kommunerna.

Kristdemokraterna

Ja, Kristdemokraterna menar att kommunerna bör införa eller utvidga användandet av modellen Bostad först. Man måste börja med bostaden och sedan erbjuda den hjälp den boende vill ha och är mottaglig för. Den som får ett Bostad Först-boende tenderar att minska sitt missbruk, får lättare att behålla sociala relationer, blir mer villig att erkänna sina problem och mer motiverad att genomgå behandling.

Liberalerna

Ja, att hitta ett fast arbete, eller ta sig ur sociala problem är extremt svårt utan att ha en fast bostad. Därför vill vi se ett nationellt bostad-först program där man arbetar efter modellen om att hemlösa först får hjälp med en tillfällig fast bostad, samtidigt som andra insatser sätts in för att personen i fråga ska komma på fötterna igen.

Miljöpartiet

Ja, Bostad först är en beprövad modell för att motverka social hemlöshet, som i korthet går ut på att bostad är ingången för att lösa andra problem – det är först i ett tryggt hem det går att ta emot hjälp med missbruk eller psykisk ohälsa. Även för strukturellt hemlösa är bostad först en effektiv metod. Ett tryggt hem skapar långt bättre förutsättningar för att klara skolan eller hitta ett jobb än om man måste flytta mellan vandrarhem eller andra tillfälliga lösningar.

Moderaterna

Ja, Bostad Först är ett bra arbetssätt med bevisat resultat, och goda exempel brukar ha en förmåga att sprida sig mellan kommunerna. Det är ofta bättre än att vi går in och styr från nationellt håll.

Social demokraterna

Ja, Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att utlysa 30 mnkr till kommunerna för att stärka arbetet mot hemlöshet. Medlen ska gå till satsningar på metoden Bostad först, en beprövad och effektiv metod som tar sikte på hemlösa personer med social problematik, till exempel missbruk.

Sverigedemokraterna

Ja vi är anhängare av ”Bostad Först”. Sen bör man ha i åtanke att det både i enskilda fall och som generell företeelse handlar om väldigt komplex och svårlöst problematik som kan kräva ett antal parallella strategier.

Vänsterpartiet

Ja, modellen ”Bostad Först” är en evidensbaserad metod som haft framgång i flera länder, men används trots detta fortfarande bara i ett fåtal av Sveriges kommuner. Detta trots att såväl Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) rekommenderar metoden och att hela 80 procent bor kvar i sitt boende permanent via ”Bostad Först”, jämfört med den traditionella boendetrappan där bara 15 procent klarar sig hela vägen till en egen bostad. ”Bostad Först” skulle därför med fördel kunna användas av betydligt fler av landets kommuner.


Kommentarer till fråga 4

4. Vill ditt parti etablera ett statligt finansierat utvecklingscenter för utbildning och forskning som stöd för Bostad Först-arbetet i kommunerna, i samverkan med Akademin och civilsamhället?

 

Centerpartiet

Nej, det är ingenting som vi driver i nuläget, men vi är öppna för att titta på frågan på sikt.

Kristdemokraterna

Ja, Kristdemokraterna har lyckats få stöd för vårt förslag om inrättandet av en nationell expertgrupp för att vidareutveckla metoden Bostad Först och bistå kommunerna i deras arbete med att införa Bostad Först. Detta tillkännagavs regeringen under 2020. Expertgruppen ska också stödja kommunerna i deras arbete med metoden, som tar sin utgångspunkt i att det första och ibland enda en hemlös person behöver är ett eget boende. Vi välkomnar också att regeringen har gått Kristdemokraterna till mötes genom att ge Socialstyrelsen i uppdrag att bland annat ge förslag på åtgärder för att stödja kommunernas införande av insatsen Bostad först, i syfte att öka antalet inskrivna och öka följsamheten till Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

Liberalerna

Ja, med inspiration från Finland ska vi bilda en nationell icke-vinstdrivande stiftelse som har som uppgift att finansiera bostäder och fastigheter som stadigvarande ska gå till hemlösa. Stiftelsen bör arbeta över hela landet och se till att socialtjänsterna kan erbjuda bostäderna till personer som är hemlösa eller riskerar att bli hemlösa. Den stiftelsen ska också kunna förse kommunerna och civilsamhället med viktig kunskap.

Miljöpartiet

Ja, det är viktigt att vi får mer kunskap om bostad först och att Bostad först utvecklas och får ökat stöd.

Moderaterna

Nej, vi har inget sådant förslag i dagsläget men motsätter oss givetvis inte ytterligare forskning på området.

Social demokraterna

Nej, vi har inget sådant förslag. I budgetpropositionen för 2022 aviserade regeringen en ny nationell hemlöshetsstrategi för perioden 2022–2026. Regeringen aviserade då, även 40 miljoner kronor årligen 2022–2026 för att genomföra strategin som kommer presenteras inom kort.

Sverigedemokraterna

Nej, det låter som en intressant idé som är värd att titta närmare på, det är dock inget som vi har budgeterat specifikt i vårt förslag till riksbudget. Man får i så fall överväga hur det ska vara utformat och vilken roll staten ha.

Vänsterpartiet

Ja, detta är ännu ingenting som Vänsterpartiet specifikt drivit, men vi ställer oss positiva till att undersöka frågan närmre då det låter som intressant förslag.


Kommentarer till fråga 5

5.     Vill ditt parti öka det statliga anslaget till kommunernas omställning till Bostad Först?

 

Centerpartiet

Nej, vi har inga sådana förslag till öronmärkta medel för Bostad först från nationell nivå i dagsläget. Centerpartiet har varit med och stärkt kommunernas ekonomi flera gånger denna mandatperiod men föredrar generella statsstöd som kommunerna kan välja att lägga på exempelvis Bostad först eller annat de prioriterar inom exempelvis välfärdsområdet. Det bästa sättet för att stärka den ekonomiska situationen för kommunerna är att fler kommer i arbete och betalar in skatt.

Kristdemokraterna

Ja, Kristdemokraterna föreslog förra hösten att 200 miljoner kronor per år 2022- 2024 skulle avsättas för att införa Bostad Först i hela landet.

Liberalerna

Ja, vi vill dock göra det genom att Allmänna arsvfonden ska kunna ge anslag till organisationer och stiftelser som arbetare med hemlöshet. Det blir ett starkt nationellt ansvar när man lägger det till vårt förslag för en nationell stiftelse som finansierar bostäder för hemlösa.

Miljöpartiet

Ja, Miljöpartiet vill att fler kommuner tar sitt bostadsförsörjningsansvar och ser positivt på det statliga anslaget till kommunerna och satsningen på Bostad först. Vi vill att boendemodellen Bostad först kraftigt utökas.

Moderaterna

Nej, kommunerna har ett stort ansvar vad gäller att säkra svenskarnas välfärd. Med detta följer utmaningar, bland annat kopplat till den demografiska utvecklingen som innebär att allt färre ska försörja allt fler. Givet den ekonomiska utvecklingen i kommunerna de kommande åren bör staten gradvis ta ett större ansvar för att säkerställa goda förutsättningar för välfärdens finansiering. Moderaterna anser dock att det i högre utsträckning bör ske genom generella statsbidrag snarare än riktade för att möjliggöra ett stärkt kommunalt självstyre.

Social demokraterna

Ja, i budgetpropositionen för 2022 aviserades en ny nationell hemlöshetsstrategi för perioden 2022–2026. Regeringen aviserade även 40 miljoner kronor årligen 2022–2026 för att genomföra strategin. Huvuddelen av medlen ska vara statsbidrag till kommunerna för att stärka arbetet mot hemlöshet genom att starta eller utöka sitt arbete enligt metoden Bostad först.

Sverigedemokraterna

Nej, vi har inte budgeterat detta någon sådan specifik ökning, eftersom det i första hand är en kommunal fråga. Däremot stärker vi kommunernas ekonomi generellt så att utrymmet för den hör typen av projekt ökar. Vi är dock inte främmande för att studera detta närmare.

Vänsterpartiet

Ja.


Kommentarer till fråga 6

6. Vill ditt parti ta sig an den strukturella hemlösheten genom långsiktiga satsningar under nästa mandatperiod?

Den stereotypa bilden av hemlöshet att det är något som endast drabbar människor i social utsatthet stämmer inte. Andelen individer som inte har en bakomliggande social problematik växer. Vi ser nu att barn, kvinnor, äldre och personer som befinner sig i en utsatt ekonomisk situation drabbas i högre utsträckning. Aktuella studier pekar på att när det för 15 år sedan till 80 procent var missbruk eller psykisk ohälsa som var den bakomliggande orsaken till hemlöshet, är den siffran idag under 60 procent. Det är alltså betydligt fler idag som befinner sig i en hemlöshetssituation av rent ekonomiska orsaker, så kallad strukturell hemlöshet.

Stadsmissionen anser att det offentliga behöver ta ansvar för bostad som en mänsklig rättighet – inte enbart för de som befinner sig i social hemlöshet.

Centerpartiet

Ja, för att motverka strukturell hemlöshet krävs insatser för att fler människor ska få ett arbete och en bättre fungerande bostadsmarknad. Det behöver byggas fler bostäder, både småhus- hyres- och bostadsrätter. Det kan uppnås genom bl.a. förbättrade och förenklade planprocesser och tillståndsprocesser. Men ska fler bostäder byggas är det också viktigt att förändra hur hyrorna sätts. Därför vill vi införa möjlighet till fri hyressättning i nybyggda hyresbostäder, eftersom vi är övertygade om att det leder till ett ökat byggande genom att det blir lättare att få långsiktighet i finansieringen av bostadsbyggandet. Det påverkar inte hyrorna i redan befintligt bestånd. Samtidigt som vi vill ha en friare hyressättning i nyproduktion vill vi också se en framväxande social bostadssektor ur vilken människor med svagare ekonomi kan erbjudas en bostad.

Kristdemokraterna

Ja, för att komma tillrätta med den strukturella hemlösheten behöver vi ha en politik för fler i arbete, fler i studier, fler som kan svenska och för att fler bostäder måste byggas.

Liberalerna

Ja, vi föreslår en ny social boendeform, så kallade behovsbostäder som ska gå till resurssvaga hushåll med risk för hemlöshet.

Miljöpartiet

Ja, den strukturella hemlösheten måste få ett slut! Miljöpartiet vill se en nationell hemlöshetsstrategi. Vi vill också se över möjligheterna att tillsätta en nationell bostadsstiftelse. Vi måste också bygga hyresrätter som människor har råd att bo i. Vidare vill vi höja bostadsbidraget och bostadstillägget så att fler kan få en bostad på egen hand.

Moderaterna

Ja, samhällets yttersta skyddsnät måste bli starkare. Det här är inte acceptabelt i ett rikt välfärdsland som Sverige. Vi får inte glömma att det enskilt viktigaste för att stärka välfärden på sikt är att fler jobbar. Det är bara när fler går till jobbet som vi kan få mer resurser till att motverka exempelvis hemlöshet. Därför kommer Moderaterna driva igenom politik för att återupprätta arbetslinjen och göra det mer lönsamt att jobba under nästa mandatperiod om vi får förtroendet att bilda regering. Så stärker vi välfärden.

Social demokraterna

Ja, det är viktigt att över tid följa upp orsakerna till hemlöshet. Här behöver vi både nationellt och lokalt i kommunerna, vara beredda på att vidta nödvändiga åtgärder för att minska fattigdom och hemlöshet. Det kan handla om åtgärder av olika slag. Inte minst handlar det om åtgärder för att motverka långtidsarbetslöshet och särskilda insatser för personer som står långt från arbetsmarknaden.

Sverigedemokraterna

Ja, grundproblemet är brist på bostäder och Sveriges onormala befolkningsökning de senaste 20 åren, i kombination med att många som kommer till Sverige är resurssvaga. Minskad migration och frivillig återvandring skulle alltså kunna dämpa problemen. Vi vill generellt öka antalet sociala kontrakt som kommunerna har och tillse att dessa används till de som behöver för att ge en väg in på bostadsmarknaden. Vi vill även stärka bostadsbidraget vilket skulle ge resurssvaga grupper en lite starkare ställning på bostadsmarknaden. Vi vill också underlätta för byggandet av framförallt småhus, vilket genom flyttkedjor frigör billigare befintliga hyreslägenheter.

Vänsterpartiet

Ja, vi menar att den strukturella hemlösheten helt bottnar i den brist på social bostadspolitik som gällt i Sverige sen några decennier. Staten avsade sig allt ansvar och lämnade över till marknaden. Föga överraskande har marknaden med all tydlighet visat sig inkapabel och ointresserad av att ta hänsyn till den som har små eller inga ekonomiska  resurser.

Staten måste än en gång ta sitt ansvar och se till att det byggs mycket men framför allt att det byggs rätt. Dvs billiga hyresrätter som även vanliga människor faktiskt kan efterfråga,. Vi menar att det är nödvändigt att helt lägga om kursen på bostadspolitiken. Skattemedel ska gå till billiga hyresrätter genom investeringsstöd för såväl nybyggnation och renoveringar av befintligt bestånd, istället för att subventionera de ägda upplåtelseformerna med 30 miljarder per år genom ROT och ränteavdrag. Pengarna finns, det handlar bara om prioriteringar. Bostaden är och ska förbli en mänsklig rättighet, inte en subventionerad handelsvara som bara den mest priviligierade delen av befolkningen kan efterfråga.


Kommentarer till fråga 7

7. Vill ditt parti reglera inkomstkraven för att få hyreskontrakt, där försörjningsstöd räknas som inkomst?

Trösklarna till bostadsmarknaden blir allt högre, där personer utan kötid, brist på kapital eller kontakter, har allt svårare att skaffa en trygg boendelösning för sig själva och sin familj.

Stadsmissionen ser behov av tydliga riktlinjer eller regler kring rimliga inkomstkrav för hyresgäster där även försörjningsstöd räknas som inkomst. Det krävs också tydliga riktlinjer för vräkningsförebyggande åtgärder för att undvika att personer hamnar i strukturell hemlöshet. Särskild tonvikt bör läggas på barnfamiljer.

Centerpartiet

Nej, ekonomiskt bistånd, eller försörjningsstöd, är ett viktigt skydd. Men försörjningsstödet ska vara en tillfällig lösning när inga andra möjligheter finns. Många har tyvärr fastnat i långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd och därför måste samhället bli bättre på att hjälpa människor att bryta sitt bidragsberoende genom att hjälpa dem att komma i arbete. Det bästa sättet att klara inkomstkravet är att ha ett arbete. Däremot måste kommunerna bli bättre på att kunna erbjuda akutboende till dem som är i behov av sådant. Socialtjänstens insatser ska i största möjliga mån syfta till att människor får bättre möjlighet att försörja sig själva. Den absolut viktigaste uppgiften för samhället är att se till att inga barn är hemlösa. I dag finns det ingen säker statistik över exakt hur många barn i Sverige som är det, men man vet att det rör sig om tusentals. Det är självklart för oss att inte ett enda barn i Sverige ska vara hemlöst. Här behöver mer göras.

Kristdemokraterna

Ja, för den som inte har annan inkomst så är försörjningsstödet inkomsten. Om försörjningsstödet inte räknas som inkomst stänger vi ute en stor andel människor, vilket vore kontraproduktivt i arbetet mot hemlöshet.

Liberalerna

Ja, vi menar att de med försörjningsstöd inte har en chans på den ordinarie bostadsmarknaden. Därför föreslår vi en ny social boendeform som vi kallar behovsbostäder. För de boende där vill vi se en statlig hyresgaranti, så att även den med ont om pengar inte kan bli vräkt.

Miljöpartiet

Ja, Miljöpartiet vill stoppa de orimliga inkomstkraven i allmännyttiga bolag och införa en statlig hyresgaranti för att sänka trösklarna till en egen bostad.

Moderaterna

Ja, detta är i huvudsak en fråga för kommunpolitiken. I Stockholms stad, där Moderaterna styr, har allmännyttiga bostadsbolag sedan 2015 sänkta inkomstkrav på nya hyresgäster, vilket bland annat innebär att de accepterar studiebidrag, försörjningsstöd, bostadsbidrag, barnbidrag, underhållsbidrag, A-kassa eller motsvarande som inkomst. De sänkta inkomstkraven har inte medfört några negativa konsekvenser för bolagen. Bostadsförmedlingen i Stockholm AB arbetar aktivt för att förmedla dessa erfarenheter till övriga branschen.

Social demokraterna

Ja, utredningen Sänk tröskeln till en god bostad har överlämnat förslag som går ut på att hjälpa fler till eget tryggt boende samtidigt som boendesegregation motverkas. Dess uppdrag har varit att hitta lösningar som kan bidra till en utveckling där fler utifrån egen förmåga klarar att ordna en god bostad. Förslagen bereds för närvarande i regeringskansliet.

Sverigedemokraterna

Nej, vi har inget sådant förslag. Den som lever på försörjningsstöd bör i första hand eftersträva en normal inkomst, inte ”normalisera” sin tillvaro som beroende av försörjningsstöd. Däremot ska kommunen hjälpa utsatta genom sociala kontrakt att få sin första bostad som, när personen fått ordning på sin ekonomi och inkomst, övertas av hyresgästen.

Vänsterpartiet

Ja, detta har Vänsterpartiet drivit länge. Vi vill att alla inkomster ska räknas och om en hyresvärd sätter inkomstkrav över huvudlaget ska de vara satta utifrån de nationella miniminormerna. I de kommuner vi haft möjlighet att påverka har detta också genomförts i de kommunala bostadsbolagen. T.ex. i Stockholm.


Kommentarer till fråga 8

8. Vill ditt parti ta fram riktlinjer för det vräkningsförebyggande arbetet under nästa mandatperiod?

 

Centerpartiet

Ja, vi är öppna för att utreda ett sådant förslag.

Kristdemokraterna

Ja, för att undvika avhysningar krävs ett intimt samarbete mellan hyresvärd, socialförvaltning och kronofogden. Den vanligaste orsaken till vräkning är obetald hyra, oftast belopp på runt 10 000 kronor. Att hyresvärden ska reagera vid första hyresbortfallet är viktigt för att göra en betalningsplan i samarbete med hyresgäst, socialförvaltning och kronofogden och på så sätt undvika vräkning.

Liberalerna

Ja, hemlöshet börjar ofta med en vräkning. Genom att se till att en person som har problem att betala hyran, eller har andra hinder för att tillåtas bo kvar i en lägenhet, får det stöd som personen behöver tidigt går det att långsiktigt minska det stöd som människor behöver och genom att begränsa antalet som blir hemlösa. Varje kommun ska ha en handlingsplan för hur de arbetar för att minska antalet vräkningar och de kommunala bostadsbolagen ska ha som regel att aldrig vräka en barnfamilj som riskerar att hamna i hemlöshet.

Miljöpartiet

Ja, Miljöpartiet vill sätta krav på ett strukturerat vräkningsförebyggande arbete i alla kommuner. Vi vill också att särskilda prioriteringar görs för att stoppa vräkningar av barnfamiljer.

Moderaterna

Ja även detta är en fråga för kommunpolitiken, men givetvis ska vräkning förebyggas i möjligaste mån.

Social demokraterna

Ja, Barnkonventionen har blivit lag och det finns en nollvision för vräkning av barnfamiljer. Barn ska så långt som överhuvudtaget är möjligt skyddas från vräkning, och allmännyttan bör vara ett föredöme. En viktig del i arbetet är lokal samverkan mellan kommuner och hyresvärdar så att åtgärder kan sättas in innan hyresskulden blivit så hög att Kronofogden kopplas in.

Sverigedemokraterna

Ja, För vräkning av barnfamiljer vill vi – utöver exempelvis stärkt bostadsbidrag – se ett undantag i Socialtjänstlagen för att öka tryggheten för barnfamiljer.

Vänsterpartiet

Ja, socialtjänsten behöver få en aktiverare roll, som eventuellt kräver att socialtjänstlagen ses över.

Vi vill också se ett förbud av vräkningar av barnfamiljer om dessa inte först har en annan likvärdig bostad att flytta till.


Kommentarer till fråga 9

9. Vill ditt parti ta fram riktlinjer för ägardirektiv till de allmännyttiga bostadsbolagen som ett verktyg för att bygga bostäder med rimliga hyror under kommande mandatperiod?

Samverkan med allmännyttiga fastighetsbolag är en viktig faktor för att förebygga och motverka hemlöshet. Det rör sig både om samverkan kring förebyggande åtgärder som vräkningsförebyggande arbete och om tillgång till bostäder.

I samverkan med allmännyttan menar Stadsmissionen att det är viktigt att formalisera hur arbetet bedrivs. Kommuner bör i sina ägardirektiv till de allmännyttiga bostadsbolagen ha skrivningar om det bostadssociala ansvaret som kan följas upp.

Centerpartiet

Nej, För att fler ska få en bostad krävs att det byggs mer bostäder och att planprocesserna förenklas och att hyressättningen i nyproducerade bostäder blir fri, något som inte påverkar det hyrorna i det befintliga beståndet. Sveriges bostadsmarknad präglas tyvärr av dålig rörlighet samtidigt som det byggs för lite. Centerpartiet ser positivt på om kommunerna arbetar för att ta fram strukturerade handlingsplaner i syfte att motverka hemlöshet, inkl. ev. ägardirektiv till sina allmännyttiga bostäder. Men eftersom problemens omfattning skiljer sig åt mellan kommuner och att man har olika etablerade arbetsformer för hur man jobbar förebyggande anser Centerpartiet inte att riksdagen ska specificera i detalj hur kommunerna ska arbeta.

Kristdemokraterna

Nej, även de allmännyttiga bostadsbolagen ska bära sig ekonomiskt. Man kan därför inte ställa sådana krav.

Liberalerna

Ja, vårt förslag om behovsbostäder skulle lägga ett stort ansvar på de allmännyttiga bostadsbolagen.

Miljöpartiet

Nej, vi tycker inte det ska styras nationellt. Hur ägardirektiv i kommunala bolag utformas ansvara varje kommun för. Vi har ett partiinternt bostadsnätverk för kommunpolitiker där dom givetvis delar med sig av bra sätt och erfarenheter att skriva ägardirektiv så att fler får ett tryggt hem.

Moderaterna

Även detta är en fråga för kommunpolitiken. Här finns flera goda exempel. Ett är Stockholm stad som med sin erkänt tuffa bostadsmarknad arbetar med en rad olika insatser för fler överkomliga bostäder som Stockholmshusen, hyrköp, kollektivhus och byggemenskaper. För att bredda bostadsutbudet planeras det även för student-, forskar- och talangbostäder, liksom genomgångsbostäder. Detta är ett exempel på hur moderatstyrda kommuner jobbar med frågan.

Social demokraterna

Ja, men detta är ett kommunalt ansvar och vi förväntar oss att alla kommuner vill ta ett bostadssocialt ansvar. 

Sverigedemokraterna

Ja, Vi är anhängare av konceptet med att de allmännyttiga bostadsbolagen används för detta syfte. Det primära ansvaret att genomföra detta, att se till så att det finns ägardirektiv, ligger dock hos kommunerna.

Vänsterpartiet

Ja, detta är något vi infört, bland annat för Stockholms allmännyttiga bostadsbolag.


Kommentarer till fråga 10

10. Vill ditt parti bidra till social hållbarhet genom planering av viss andel socialt hållbara bostäder i befintligt och nytillkommande bostadsbestånd?

 

Centerpartiet

Ja, vi tror det är möjligt genom förenklade byggregler och minskad byråkrati i planprocessen. Det finns goda förutsättningar i Sverige för en social bostadssektor där civilsamhälle, stat, kommuner, privat och allmännyttig bostadssektor samverkar för att få fram bostäder åt mindre bemedlade personer. Det är vi positiva till.

Kristdemokraterna

Ja, vi vill ställa krav på att de allmännyttiga bostadsbolagen avsätter en viss procent av all nybyggnation för sociala ändamål. Dessa behöver inte nödvändigtvis erbjudas i det nybyggda utan kan med fördel hämtas från det befintliga beståndet. Samma krav bör ställas på privata aktörer när de får tilldelning av kommunal mark. Detta handlingssätt skulle öka tillgången på sociala bostäder vilket idag är en verklig bristvara.

Liberalerna

Ja, som alternativ till att skapa nya behovsbostäder i nyproduktionen ska kommunerna och byggaktörerna kunna komma överens om att ett visst antal befintliga hyreslägenheter omvandlas till behovsbostäder i samband med markköp. Genom den här möjligheten skapar vi förutsättningar för behovsbostäder i hela det befintliga beståndet och för nyproduktion både inom de kommunala bostadsbolagen och bland de privata aktörerna.

Miljöpartiet

Ja, Miljöpartiet driver politik för att skapa bostadsområden med varierande bostadsformer. Vi vill se en nationell bostadsstiftelse med inspiration från Finland. Vi vill att samhället präglas av social och ekologisk hållbarhet som är planerat för blandad bebyggelse, olika upplåtelseformer och närhet till exempelvis kollektivtrafik och skola.

Moderaterna

Även detta är en fråga för kommunpolitiken. Här finns flera goda exempel. Ett är Stockholm stad som med sin erkänt tuffa bostadsmarknad arbetar med en rad olika insatser för fler överkomliga bostäder som Stockholmshusen, hyrköp, kollektivhus och byggemenskaper. För att bredda bostadsutbudet planeras det även för student-, forskar- och talangbostäder, liksom genomgångsbostäder. Detta är ett exempel på hur moderatstyrda kommuner jobbar med frågan.

Social demokraterna

Nej, för att bryta den växande bostadssegregationen behövs både fler hyresrätter och blandade bostadsområden med villor, radhus och flerfamiljshus. Segregationen bryts inte med särlösningar för resurssvaga som ska bo på vissa platser, eller genom kortsynta billighetslösningar som står i strid med en god boende- och uppväxtmiljö. Boende- och upphovsformer ska vara blandade. Det behövs dessutom stadsplanering som främjar jämlikhet, jämställdhet och klimatmässig hållbarhet. Ett sätt är att ge kommunerna rätt att i detaljplan ange upplåtelseform.

Sverigedemokraterna

Nej, vi definierar inte någon sådan andel, en sådan målsättning skulle bli besvärlig att distribuera på landets kommuner. Vi är anhängare av systemet med ”sociala hyreskontrakt”, men de ska i första hand hanteras kommunalt. I många kommuner ser vi ett behov av att utvidga antalet sociala hyreskontrakt för att komma tillrätta med hemlösheten i kommunen.

Vänsterpartiet

Nej, Vi är för en generell bostadspolitik och vill absolut inte se någon form av ”social housing” då vi är övertygade om att det enbart  leder till 1. Marknadshyror i ”övriga beståndet” samt 2. som en följd av detta – mer segregation och utanförskap. Därför värnar vi starkt en fortsatt generell bostadspolitik i Sverige där alla ska få finnas på olika platser i samhället, inte bara på vissa platser.


Kommentarer till fråga 11

11. Vill ditt parti initiera en fattigdomsutredning som kan leda till konkreta politiska insatser för att motverka fattigdomen i Sverige?

Fattigdom och svår ekonomisk utsatthet tillhör inte den officiella bilden av Sverige. Tvärtom är den allmänna uppfattningen att i vårt samhälle tas alla människor om hand, där ingen behöver oroa sig över att inte ha råd med mat eller sakna tak över huvudet. Stadsmissionen och civilsamhället möter en annan verklighet. En verklighet där många människor är beroende av akut stöd och basala saker som kläder, hygienartiklar och mat.

40 procent av alla som tar emot försörjningsstöd lever med ett långvarigt försörjningsstöd enligt SCB, trots att stödet är tänkt att vara tillfälligt. Utan rätt stödinsatser ökar risken för långvarig fattigdom vilket ofta leder till psykisk ohälsa och annan problematik som följd. Möjligheterna att komma tillbaka i egenförsörjning försämras avsevärt och människor riskerar att fastna i ekonomisk utsatthet och utanförskap.

Stadsmissionen ser nödvändigheten av att regeringen tar fram en nationell fattigdomsstrategi och att detta sker i dialog mellan civilsamhälle och det offentliga samhället.  

Centerpartiet

Ja, vi är öppna för att initiera en sådan utredning.

Kristdemokraterna

Nej, alla uppgifter som behövs för att bekämpa fattigdom finns tillgänglig redan idag. Däremot anser vi att kommuner, regioner och stat måste använda tillgängliga uppgifter föra att bekämpa fattigdom där den uppstår. Arbetslöshet, dålig utbildning, dåliga språkkunskaper är ofta grunden för fattigdom och orsaker att bekämpa.

Liberalerna

Ja, vi är öppna för en fattigdomsutredning. Liberalerna har länge kämpat för det vi kallar det glömda Sverige. Fattigdom måste bekämpas.

Miljöpartiet

Ja, vi tycker detta vore verkligt angeläget. En helhetsbild behövs av hur situationen faktiskt ser ut i dagsläget i Sverige. Trots att vi har trygghetssystem, så finns det risk att man kan falla ur systemen och människor gör det. Och ibland är kraven för att kvalificera sig alldeles för höga. Det yttersta skyddsnätet fungerar för dåligt, och stödet för att ta sig ur svåra situationer är för bristfälligt. Respekten för mänskliga rättigheter och barns rättigheter behöver vara i fokus

Moderaterna

Ja, Givetvis vill Moderaterna motverka fattigdomen i Sverige och vi motsätter oss inte en utredning. Hemlöshet och fattigdom är ett komplext och svårt samhällsproblem. Det kan orsakas av missbruk, utanförskap, arbetslöshet och psykisk ohälsa. Detta kräver ett samlat reformpaket från hela samhället, såsom skolan, polisen, äldreomsorgen och sjukvården.

Social demokraterna

Nej, vi har inget sådant förslag i nuläget. Men vi behöver göra mer för att motverka fattigdomen och ojämlikheten i Sverige. Det handlar t.ex. om att nivåerna i våra försäkringssystem ska gå att leva på, vi har till exempel höjt grundnivån i sjuk- och aktivitetsersättningen samt driver frågan om högre garantipension i Riksdagen. Men också att se till att det både ställs krav och ges stöd så att fler som står långt från arbetsmarknaden kommer i jobb och sysselsättning. Samt att skolan ska kompensera för ojämlika villkor.

Sverigedemokraterna

Ja till fortsatta utredningar kring fattigdom och dess orsaker i Sverige.  

Vänsterpartiet

Ja, vi vill synliggöra den ekonomiska utsattheten och konsekvenserna av denna genom att tillsätta en nationell låginkomstutredning.


Kommentarer till fråga 12

12. Vill ditt parti säkerställa nivåerna i socialförsäkringssystemet så att ingen lever under existensminimum – med pensionsnivåer som det går att leva på och ett ekonomiskt bistånd anpassat till levnadskostnaderna i dagens samhälle?

 

Centerpartiet

Ja, Centerpartiet har under mandatperioden tagit och fortsätter att ta ansvar för att hitta lösningar för Sveriges bästa istället för att skapa onödiga låsningar i riksdagen. Vi anser att det behövs mer samarbete i svensk politik och mindre politiskt spel. Det ska det finnas ett hållbart trygghetssystem som hjälper dig både i stunden och att komma vidare. Vi vill att nivåerna i systemet garanterar en grundtrygghet samtidigt som att det alltid ska löna sig att arbeta. För att Sverige ska kunna ha ett hållbart pensionssystem över tid har Centerpartiet även förhandlat fram ett bra kompromissförslag om höjda pensioner tillsammans med regeringen där garantipensionen höjs samtidigt som personer över 65 år som fortfarande jobbar får skattesänkningar

Kristdemokraterna

Ja, får man del av någon av våra välfärdsförmåner så lever man över existensminimum. Det är snarare människor som lever utanför ersättningssystemen som kommer i kläm. Vad gäller försörjningsstöd så har Kd föreslagit arbetsföra arbetslösa flyttas över från försörjningsstödet till en statlig dagpenning. De som uppfyller kriterierna för att vara inskriven hos Arbetsförmedlingen överförs till statens ansvar och Arbetsförmedlingen prövar arbetsförmåga och varje persons behov av åtgärder. Dagpenningen är kopplad till personen. Det innebär att marginaleffekterna som uppstår när någon tar ett arbete minskar från 100 till omkring 40 procent vid en dagsinkomst på 1 000 kronor. Vinsten av att jobba ökar kraftigt.

Liberalerna

Ja, det är bland annat därför vi i skrivande stund går fram med ett pensionsförslag i riksdagen. Vårt förslag höjer pensionen med tusen kronor för de som har minst.

Miljöpartiet

Ja, under lång tid har de ekonomiska klyftorna ökat och människor i ekonomisk utsatthet har fått det ännu svårare. Ersättningsnivåerna i trygghetssystemen behöver öka i takt med inkomstutvecklingen i samhället för att de inte ska urholkas. Pensionen måste gå att leva på och här har vi nyligen lyckats få igenom höjda pensioner i riksdagen, ett helt nödvändigt steg framåt för att förbättra för de mest utsatta pensionärerna, inte minst kvinnor. Vi anser också att försörjningsstödet behöver höjas och t ex inbegripa kostnader för att kunna delta i det digitala samhället samt säkerställa att barns behov tillgodoses.

Moderaterna

Ja, Moderaterna har tillsammans med Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna lagt fram ett förslag som innebär den största förstärkningen av pensionärernas ekonomi sedan det nuvarande pensionssystemet infördes.

Social demokraterna

Ja, vi vill ha en sjukförsäkring som över tid ger ekonomisk trygghet. Från den 1 januari så har taket i sjukpenningen höjts från 8 till 10 prisbasbelopp. Den som varit med att bygg upp vårt land har rätt till en dräglig pension. Vi har därför som mål att alla pensionärer ska få minst 70 procent av slutlönen i pension.

Sverigedemokraterna

Ja, vi har varit och förblir mycket offensiva i pensionsfrågan. Vad gäller ekonomiskt bistånd så vill vi bevara ett respektavstånd (gällande ekonomiska villkor) mellan den som arbetar och den som lever på bidrag.

Vänsterpartiet

Ja, pensionssystemet bör innehålla ett grundskydd som gör att ingen pensionär tvingas leva i relativ fattigdom samtidigt som pensionerna bör höjas generellt. Försörjningsstödet måste också höjas, vår målsättning är att minska klyftan mellan allmänna inkomstnivåer och ersättningsnivåerna för försörjningsstöd. Ungefär hälften av de som skulle ha rätt till ekonomiskt bistånd väljer att inte ens ansöka. Det är ett enormt problem att ett stort antal människor, däribland barn, lever fattigare än de egentligen borde.


Dela sidan:
>
Valkompass 2022