1239001751 |
900-1751

 
Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner

Skyddade boenden saknar ofta stödinsatser för barn

Varje år vistas tusentals barn i skyddade boenden för våldsutsatta tillsammans med sina mammor. Samtidigt finns det i dag inget krav på att erbjuda barnen stödinsatser.

För att lyfta barnens röster driver Göteborg och Linköpings stadsmissioner skyddade boenden med särskilt fokus på barnrättsperspektivet.

– Tar vi inte hand om de här barnen är risken stor att de utvecklar egna livssituationer där de själva blir både offer och förövare för våldet, säger Catarina Berndtsson, områdeschef för Göteborgs stadsmission.

Läs artikeln i DN här

Mellan 2018 och 2019 bodde 6.200 barn någon gång i skyddat boende – nästan en fördubbling sedan 2012. Trots att dessa barn blivit utsatta för, eller upplevt, våld och hot i hemmet får deras berättelser sällan höras. Det finns inte heller något lagkrav på att erbjuda barnen som hamnar i skyddade boenden stödinsatser.

När socialtjänsten beslutar om placering i skyddat boende gäller det beslutet mamman. Barnet ses enbart som medföljare till sin vårdnadshavare. Dessutom läggs ansvaret för barnen på mammorna, som själva befinner sig i en krissituation. Detta riskerar att leda till en nedåtgående spiral som kan bli svår att ta sig ur, menar Catarina Berndtsson, områdeschef för Göteborgs stadsmission.

– Tar vi inte hand om de här barnen är risken stor att de utvecklar egna livssituationer där de själva blir både offer och förövare för våldet, säger hon.

Sedan 2019 driver stadsmissionerna i Göteborg och Linköping skyddade boenden med särskilt fokus på barnrättsperspektivet. I samarbete med Barnens rätt i samhället, Bris, och Linköpings universitet pågår även ett projekt kopplat till dessa boenden för att identifiera de brister som finns och att lyfta fram barnens röster.

– Det är närmast omöjligt att ha ett barnrättsperspektiv om vi inte har ett lagstöd för barns insatser, säger Catarina Berndtsson som också är ansvarig för de skyddade boendena.

De barn som kommer till Göteborgs stadsmissions skyddade boenden erbjuds, liksom mamman, inskrivningssamtal och samtal med en kontaktperson som har särskild kompetens för att möta barnen. Det görs även individuella insatsplaneringar, där till exempel stöd för att komma i skolgång eller uppföljningar inom vården planeras. Möjlighet till samtalsstöd för att bättre förstå vad man har varit med om finns, liksom pedagogiska insatser.

Utöver det arbetar de med föräldrastödjande insatser för att hjälpa mammorna med hur de ska bemöta barnen, hur man kan prata om våldet med dem och hantera de reaktioner som kan uppstå.

– Det kan vara svårt att räcka till som mamma i en sådan här situation, och det är också en situation där barnen har särskilt svåra behov, säger Angelica Tingström som är enhetschef för Göteborgs stadsmissions skyddade boenden.

Att rikta stödinsatser mot barnen innebär att de får vara just barn, och kunna fokusera på att få ett lugn och en normalitet, menar hon:

– Vissa barn har ett utåtagerande beteende och nästan upprepar det de har sett eller varit utsatta för medan andra är överanpassande, alltså att de hela tiden försöker göra exakt rätt för att den våldsamma personen inte ska bli arg.

Varför arbetar då inte alla skyddade boenden på det här sättet? Även här ligger svaret delvis i bristen på lagstöd: det saknas tillståndsplikt för skyddade boenden.

– Vem som helst kan starta en verksamhet och kalla den för ett skyddat boende. Det gör också att innehållet skiljer sig väldigt mycket, säger Angelica Tingström.

Kvinnor och barn som utsatts för våld och förtryck riskerar därmed att hamna i verksamheter som saknar kunskap och kompetens.

– Det är en av de två viktigaste delarna som vi driver, tillståndsplikt för att säkerställa kvalitet och rättssäkerhet, och den andra delen är att barnen behöver bli ett eget rättssubjekt – det vill säga att de behöver få ett eget placeringsbeslut, säger Catarina Berndtsson.

Frågan om barnrättsperspektivet i skyddade boenden har diskuterats i flera år.

Regeringen tillsatte 2016 en utredning för att föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet utifrån bland annat barnkonventionen. Under 2020 har en komplettering av underlaget varit ute för remiss, och just nu ligger förslaget på Socialdepartementets bord.

– Vi är väldigt positiva till de förslag som läggs där, i huvudsak är det precis den linjen som vi också driver, säger Angelica Tingström.